Totalt djävla mörker
Efter 5 minuter av gårdagens daladerby var jag väldigt förvånad. Mora och Leksand bytte chanser med varandra och spelet böljade fram och tillbaka. Riktigt häftigt, det här kunde ju bli ett klassiskt daladerby. Ni vet ett sådant där raggarhockeyderby från den gamla goda tiden med massor av känslor och ett 4 – 4 resultat eller vinst med uddamålet för något av lagen. Jag hade nog trott att Mora skulle backa hem och försöka kontra sönder Leksand, men icke.
Den känslan försvann så fort som Mora gjorde 0 – 1. Jag stod väldigt bra till och även om förloppet var väldigt snabbt så förstår jag att Leksand protesterade. Visst kan jag ha fel eller behöva nya linser. Men någon annan förklaring än att en Moraspelare styrde in pucken med en klubba som var en bra bit över ribban kan jag inte finna. Jag hörde t.o.m ljudet från touchen såg klubban och den ändrade puck-banan. Det såg åtminstone vääääldigt misstänkt ut.
Och just efter målet verkar det som om Leksandsspelarna lade all sin energi och fokus på protester och övertalning av domaren. Något som mycket sällan är en bra idé. Domaren ändrade sig inte och Leksand drabbades av någon form av mentalt sammanbrott. Resten av matchen var en parodi på ishockey. Från Leksands sida vill säga. Mora spelade med stor pondus, snabbhet, intensitet, kraft och smartness.
Domaren visade i denna situation en otrolig inkompetens när han ställer sig och tittar på jumbotronen. Vad jag vet får han absolut inte göra det. Men det riktigt komiska kommer i nästa situation. Kollar står för århundradets mest pinsamma filmning och domaren tvekar lite men blåser och visar ut Moraspelaren. Pinsamt beteende från både Kollar och herr domare. Visserligen gynnade det “mitt lag” i det läget och jag klandrar inte Kollar lika mycket som herr svartvit som vill kompensera för att han känner att han kanske gjort ett misstag.
Ärligt talat borde den här matchen ha slutat 2 – 7 eller kanske ännu mer. Så pass mycket bättre var Mora. Mora gjorde (vad jag gissar) sin bästa match för säsongen, det kan ingen ta ifrån dem. Om Leksand hade spelat på topp så hade matchen varit jämn och mycket underhållande. Nu blev det bara löjligt och komiskt. Leksand var långsamma, svaga och initiativlösa. De var egentligen allt som man inte bör vara som hockeylag.
Och idag kommer då beskedet att Andreas Johansson river kontraktet med Leksand och lägger ner hockeykarriären. Vad skall man säga? En stor eloge till Andreas som snabbt tar ett svårt beslut och inte håller på som Foppa. Det hade skadat Leksand betydligt mer med en 3 – 4 comeback-försök eller en skada i eller strax innan en eventuell kvalserie. En stor skopa badwill till Leksands ledning som mycket väl måste ha vetat att det var lite av en chansning. Man borde varit tydligare med detta mot fans och sponsorer. Då hade mycket dålig publicitet kunnat undvikas.
Fanns det egentligen något ljus i detta totala mörker. Tja, Jocke i målet visade att han håller klassen när alla andra faller igenom totalt. Eller alla och alla, jag tycker nog att Kollar trots filmningen gjorde sitt vanliga hårda jobb med bra resultat. Dessutom tycker jag till skillnad från alla självutnämnda experter att Jean Luc Grand Pierre var vår bästa back. Visst han tillför inget offensivt men defensivt är han klockren och visar verkligen var skåpet skall stå. Och dessutom, vem fan tillförde något offensivt i gårdagens Leksand?
