Christian Granström

Efter 5 minuter av gårdagens daladerby var jag väldigt förvånad. Mora och Leksand bytte chanser med varandra och spelet böljade fram och tillbaka. Riktigt häftigt, det här kunde ju bli ett klassiskt daladerby. Ni vet ett sådant där raggarhockeyderby från den gamla goda tiden med massor av känslor och ett 4 – 4 resultat eller vinst med uddamålet för något av lagen. Jag hade nog trott att Mora skulle backa hem och försöka kontra sönder Leksand, men icke.

Den känslan försvann så fort som Mora gjorde 0 – 1. Jag stod väldigt bra till och även om förloppet var väldigt snabbt så förstår jag att Leksand protesterade. Visst kan jag ha fel eller behöva nya linser. Men någon annan förklaring än att en Moraspelare styrde in pucken med en klubba som var en bra bit över ribban kan jag inte finna. Jag hörde t.o.m ljudet från touchen såg klubban och den ändrade puck-banan. Det såg åtminstone vääääldigt misstänkt ut.

Och just efter målet verkar det som om Leksandsspelarna lade all sin energi och fokus på protester och övertalning av domaren. Något som mycket sällan är en bra idé. Domaren ändrade sig inte och Leksand drabbades av någon form av mentalt sammanbrott. Resten av matchen var en parodi på ishockey. Från Leksands sida vill säga. Mora spelade med stor pondus, snabbhet, intensitet, kraft och smartness.

Domaren visade i denna situation en otrolig inkompetens när han ställer sig och tittar på jumbotronen. Vad jag vet får han absolut inte göra det. Men det riktigt komiska kommer i nästa situation. Kollar står för århundradets mest pinsamma filmning och domaren tvekar lite men blåser och visar ut Moraspelaren. Pinsamt beteende från både Kollar och herr domare. Visserligen gynnade det “mitt lag” i det läget och jag klandrar inte Kollar lika mycket som herr svartvit som vill kompensera för att han känner att han kanske gjort ett misstag.

Ärligt talat borde den här matchen ha slutat 2 – 7 eller kanske ännu mer. Så pass mycket bättre var Mora. Mora gjorde (vad jag gissar) sin bästa match för säsongen, det kan ingen ta ifrån dem. Om Leksand hade spelat på topp så hade matchen varit jämn och mycket underhållande. Nu blev det bara löjligt och komiskt. Leksand var långsamma, svaga och initiativlösa. De var egentligen allt som man inte bör vara som hockeylag.

Och idag kommer då beskedet att Andreas Johansson river kontraktet med Leksand och lägger ner hockeykarriären. Vad skall man säga? En stor eloge till Andreas som snabbt tar ett svårt beslut och inte håller på som Foppa. Det hade skadat Leksand betydligt mer med en 3 – 4 comeback-försök eller en skada i eller strax innan en eventuell kvalserie. En stor skopa badwill till Leksands ledning som mycket väl måste ha vetat att det var lite av en chansning. Man borde varit tydligare med detta mot fans och sponsorer. Då hade mycket dålig publicitet kunnat undvikas.

Fanns det egentligen något ljus i detta totala mörker. Tja, Jocke i målet visade att han håller klassen när alla andra faller igenom totalt. Eller alla och alla, jag tycker nog att Kollar trots filmningen gjorde sitt vanliga hårda jobb med bra resultat. Dessutom tycker jag till skillnad från alla självutnämnda experter att Jean Luc Grand Pierre var vår bästa back. Visst han tillför inget offensivt men defensivt är han klockren och visar verkligen var skåpet skall stå. Och dessutom, vem fan tillförde något offensivt i gårdagens Leksand?

Nu är det bara 2 dygn kvar tills Allsvenskan i ishockey drar igång. Jag har verkligen hockeyabstinens och börjar känna mig lite nervös. Om någon skulle missat det så är jag ett stort Leskandsfan. Mina förväntningar på den här säsongen är lite blandade.

Jag är lite oroad över att Leksand hausats upp som en självklar vinnare av Allsvenskan och att de redan är klara på pappret. Själv tror jag att det kommer att krävas en hel del blod svett och tårar för at vi skall ta oss till kvalserien överhuvudtaget. Vi har ett lag som inte alls är lika tekniskt överlägset som tidigare år, och rimligen kommer vi inte att vinna matcher med 10-2 i år.

Vi får väl se om detta kompenseras av ett stabilt taktiskt arbete av en erfaren ledare i form av Leif Strömberg. Jag tror faktiskt det, men han kan ju knappast ha hunnit sätta sin prägel på laget fullt ut över några månader. Scenariot är nog snarare att vi kommer att starta lite småknackigt och bli bättre och bättre ju lägre serien går.

Paradoxalt nog tror jag att om vi tar oss till kvalserien har vi större chanser än någonsin. Vi har ett defensivt starkt lag med fysik och knytnävar som behövs i en kvalserie. Vi har ju gång på gång sett hur det ser ut i kvalserien, och inte minst såg vi det förra året. Reglerna som varit rådande  under säsongen upphör och det blir rent krig. I år tror jag vi kan stå upp (ja du läste rätt stå upp, för om vi gör det kan vi också gå upp), om vi tar oss dit.

På onsdag smäller det alltså. Västerås borta känns inte som någon enkel start direkt. De kommer som vanligt att gå ut och köra som idioter och spela chanshockey. Och har de då en av de där dagarna så slår de väl in någon puck på volley och drar dit något otroligt skott från blå. VIK brukar vara så, 50% chanslaget. Det som talar för oss är väl en starkare defensiv och att VIK kanske då kan gå bort sig ibland.

Då Leksand varit rena sjukstugan på försäsongen lär vi få se en hel del juniorer på isen. Jag sätter mitt hopp till att Leffe skrämmer upp dessa till stordåd och att de kan vinna på ren inspiration. Jag hatar nämligen att förlora mot Gurkorna när de drar igång sin 50/50-hockey. Jag hoppas och tror på det nya Leksand och en taktisk kylig seger, att vi helt enkelt käkar gurka!

Yesterday a colleague of mine twittered about a vulnerability found in the Windows SMB 2.0 implementation. It seemed to be kind of a scary one since most people use file sharing in Windows. Once you switch file sharing on you are an open target for this attack. Well ok, most people use a firewall nowadays but anyway.

Later that evening we were both working late so we decided to try the proof of concept that Laurent Gaffié posted on his blog. It was a simple python script that opens up a tcp connection on port 445 (SMB) and sends a malformed NEGOTIATE PROTOCOL REQUEST. The script looks like this:

Read more…

Why do I think that this will be such a major success. Well, this is the service everybody wants. Some people just don´t know that they wan´t it but they do… Another reason is that the guys behind this service has realized the culture of the internet. Using this service you will be available to participate in a community to supply the service with content meta data in severa ways. The client is based on the open source XBMC that is a huge success in todays media playback culture.

Imagine a world where every tv show and every movie ever made is just a few clicks away from your remote control or mouse. It´s delivered direct to your TV or computer in high definition with digital surround sound. It´s available any time you want it, as many times you want it.

It´s a free service where you pay the price of watching commercials before accessing your video of choice. Or if you want unlimited access without commercials it´s a paid service at a price in pair with todays cable tv prices . Or perhaps you very rarely watch movies and you hate commercials, then you can buy access to just that single video without commercials.

Sounds to good to be true? Well besides the fact that it will be a limited amount of content to start with, this service is actually launching this autumn. It´s name is Voddler and once again we can be very proud here in Sweden. Another Swedish company is about to relase another revolutionary internet service.

I really hope that the media companies decide to be supportive this time. Because if they will, I am very confident that this service will be the most valuable ever in the history of the internet. Consumers will be able to pay for what they want and content producers will be able to get paid reasonable amounts of money. If I could buy stocks in the company behind Voddler I would do it without hesitation TODAY.

So why do I think that this will be such a major success. Well, this is the service everybody wants. Some people may not know that they want it but they do! Another reason is that the guys behind this service seems to know the culture of the internet. Using this service you will be able to participate in a community related to the service and contribute to meta data etc.

The client is based on the open source  media player XBMC that is a huge success in todays underground media playback communities. Voddler will bring an XBMC based user friendly interface to your tv or pc. All content will be available online and you will save  all that diskspace that you used to occupy with matroska bluray/dvd-rips.

As far as I can see there are two major pitfalls. Number one is the software and streaming technology. It has to be top notch. Nobody will accept lagging or freezing movies, jittering sound or bad response times. But when I read about the guys currently working with this project it seems as if they really know what they are doing. They seem to be dedicated tech freaks just like my self. And geeks like us do not settle with anything but the best.

The other pitfall are the media companies. Their horrendous greed could overturn this project. Content has to be available  in this service at least at the same time that it arrives on cable tv, dvd and bluray. Most probably it has to be available a few days or weeks before that. That timing is crucial. The service must be able to compete with scene releases. This is probably the thing that can save the media companies, question is, will they realize that or will they just continue to sue people and protect their monopoly?

Based upon a lot of facts about the technology itself, the founders statements and the fact that the project really seems to understand what the internet culture is all about makes me belive that this will change the media landscape forever. It will happen fast and it will be very painful for some companies.

Of course a service like this will affect the sales of plastic discs in a negative way. But there will still be a market of real collectors and cineasts to satisfy. At least for a few more years. But who are the real loser’s if things turns out as I expect. Well dvd/bluray-rental shops will die in vain. Cable TV and satellite TV companies will take a large hit when the only real value they can provide their customers are live events like sports etc.

I haven´t had the opportunity to try Voddler for real yet. So all my assumptions are based on facts that I found on internet forums and blogs. People are beta testing right now. I found a few sources that I trust to be as hard to please as myself. And they all seem to be extatic. I will get back to more technical details when I know more, but it all seems to be h264 streaming in sd/720p or 1080p with dolby digital 5.1. What more can you ask for today? Bandwidth demands seems pretty modest, 2Mbit for SD, 6MBit for 720p and 10Mbit for 1080p.

I am really excited to try out Voddler and I will, as soon as I have a chance. I think this will turn the world upside down in a similar way as it did for me when I downloaded my first mp3 and played it on my stereoback in the 90:s. I almost fell of my chair when I realized how good it was from such a small file size. Today nobody is amazed by mp3. Let´s turn the media world upside down and progress into something new, something better.

Damn you media companies if you kill this brilliant idea because of greed!!!

And if you Voddler guy needs a C/C++/Assembler guy, don´t hesitate to contact an experienced dedicated small business owner and software engineer.

The summer is ending here in Sweden and we all need some inspiration when we are going back to business. I would like to share this video from ted.com that I was recommended by a friend of mine. Not much to say about it, it speaks for it self.

Be inspired!!!

Jag hade nyligen en debatt med en vän om huruvida Aftonbladet och andra onlinetidningar egentligen är gratis eller ej. En sak är ju åtminstone säker, jag betalar inte pengar för att exklusivt komma åt innehållet i tidningen. Och så har det ju varit sedan tidningar började dyka upp på nätet, eller?

Det var åtminstone min spontana uppfattning. Efter lite funderande tyckte jag dock att det var lite konstigt att tidningsbranchen så snabbt kopplade detta fria grepp. Tidningsbranchen är ju trots allt ganska insyltad med den övriga mediabranchen som valt att stämma skiten ur sina kunder för att kunna fortsätta ta precis så mycket betalt som de själva önskar.

Nyligen hittade jag dock svaret på gåtan. Tidningsbranchen har inte tagit betalt för innehållet i sina tidningar på 180 år. Fram till 1830-talet var i princip alla tidningar tillgängliga endast för prenumeranter. Tillsammans betalade en lite skara välbärgade prenumeranter hela kostnaden för tidningen.

Någonstans runt 1830 började tidningarna skära ner i priserna för att kunna nå en allt större skara välutbildade människor. Med en större läsarskara blev tidningarna en allt mer intressant annonsplats. Följaktligen blev det annonsörerna som fick betala den större delen av produktionen och priset pressades så lågt som 1 cent (ca 1.53 SEK i dagens värde).

Ända sedan dess har läsarna varit befriade från att betala den riktiga kostnaden för tidningen. Alla tidingar som försöker ta betalt för den riktiga kostnaden kommer att få en väldigt liten läsarkrets och dö ut, till fördel för de korrekt prissatta tidningarna.

Allt detta baserar sig på en grundläggande ekonomisk regel: På en konkurensutsatt marknad faller priset på en produkt tills dess att det nått marginalkostnaden för att skapa och distribuera ytterligare en enhet.

Marginalkostnaden för lite mer papper och trycksvärta var låg. För ytterligare några bits och bytes är den i princip inget alls. Priset blir med andra ord så lågt att det inte ens är värt att försöka ta betalt för. Alltså blir resultatet fritt.

Den ekonomiska regeln fungerade uppenbarligen direkt när tidningarna gick online. Men varför i hela världen kostar musik och filmer mer än någonsin? Priset på dessa produkter har ju stigit trots att regeln ovan säger att priset borde vara noll. Eller vänta nu, det var ju det där med konkurrensutsatt marknad förstås.

Almost every geek with a little bit of self respect has read Neuromancer, and probably all of the books in the sprawl trilogy. Neuromancer takes place in a future where artificial intelligence, genetic modification and jacking in to the global network (cyberspace) via brain interfaces is part of daily life. The state is outplayed by mega corporations who rule the world. Only “console cowboys” constitute resistance to the mega corporations totalitarian power in this dystopian world. These three books where all written between 1984 and 1988 by William Gibson. Most people find it very fascinating that Gibson manages to describe an advanced global network a long time before the internet we know today were even born.

It´s not just Gibson´s prophecy of a global network that connects everybody in the world that are about to become real. For a long time now I have observed society moving closer and closer to this fictional future. Large corporations tend to govern our state and technology is evolving at an even faster pace than I think William Gibson imagined. But there is one thing I think mr Gibson missed. These “console cowboys”, people we tend to call hackers or even geeks are already present. They are into politics and they are already making resistance to the mega corporations via various open projects.

Take a look at the reprap. The reprap is a machine/robot that can produce plastic parts from digital blue prints that could possibly be downloaded from the internet. You could describe it as a kind of 3D-plotter. The reprap can create a significant fraction of it´s own parts. It´s actually almost able to copy itself. And its not constructed by Sony, Matsushita, Intel or Disney.  It´s open, free for everyone to modify copy and enhance. There are no patents attached to this machine, it´s designed by enthusiasts.

This is a machine for prototyping but, with a little imagination you could see where this is heading. In ten years from now you will probably be able to manufacture a whole lot of the parts you would need to build anything from a new cpu to a cogwheel for your broken lawnmower. You will be able to do this at home using free blue prints from open projects or buying blue prints from a corporation. The open source movement has been around for a long time now and that culture is obviously spreading into new areas outside the software world. All these creative people has always been there, the internet just made it possible for them to communicate and for this open culture to grow and evolve at a faster pace.

Just take a look at Pandora. Pandora is a handheld computer/gaming device specially designed to run Linux or some other free operating system of your imagination. Emulator firmware for old classics like C64, Amiga, Atari ST and Nintendo are available. There are many thousands of games already available to be executed on this enthusiast platform. Hours of geek nostalgia to be experienced.

The Pandora handheld  computer is designed by enthusiasts. It´s free for everyone to modify, copy and enhance. It´s based on electronics manufactured by large corporations like Texas instrument. At this time it´s not possible to design your own chips and put them in to mass production. It would cost a fortune. But within a decade there will probably be machines like the reprap available to produce silicon chips in your home.

Today open often means free of cost. When it comes to hardware like the Pandora, open is actually a little bit more expensive than its competing commercial alternatives. But it´s open. That means that when that pice of hardware is in your hand you can do anything you want  with it. You do not have to purchase applications from a specific appstore, you do not have to buy games only available on plastics discs and you do not have to pay license money to a large corporation if you designed a nice expansion for it. It´s open.

Wiz, another open gaming device, which is actually cheap.

These are all enthusiast projects without meaning for the everyday person. That´s true. For now. But as I said earlier in this post, with a little bit of imagination you could see the how this open movement; this pirate culture is evolving. In Gibsons dystopian society the mega corporations rule the world. The world is a bad place for anyone who do not wan´t to be a passive enslaved consumer governed by corporate interests. We need balance. There has to be a counterpart to corporate interests. Our capitalism has reached a state that is not in the best interest of humanity.

Corporations should not govern citizens. Corporations should not be able to create monopolies just by being big. I see these open movements as a counterpart  that creates a balance between commercial interests and innovation. But just as we have to create a context where our corporations can evolve and prosper I think we need to do the same thing with the open culture.

We must abolish the idea of patents! Corporations and people must be able to make good profit and prosper. But  this should not be accomplished by closing up good ideas and creating monopolies. If we give up the idea of patents I do belive that the pace of human development and innovation will speed up and we will reach a state of hyper evolution. Copying and enhancing is the essence of innovation. And after all, we want the future to be open, don´t we?

I found this in my local supermarket (ICA Maxi, Enköping). Do they charge you for this or is it free for everyone? Well Im not in to that sugar stuff anymore so I do not need to find out.

Jo, jag vet jag gjorde det igen. Gick in på Aftonbladets hemsida. Och mitt i natten också. Jag ber om ursäkt för detta. Väl där möttes jag på första sidan av detta. Någon form av smutskastning av piratrörelsen i stort och TPB i synnerhet. I korthet hävdas det alltså att nu visar minsann piraterna sitt sanna ansikte. De är bara ute efter att tjäna pengar. Det var väl korkat att tro att TPB var någon form av ideel verksamhet från början men dessutom kanske man skulle kliva ut ur okunnighetens garderob innan man börjar kasta skit.

Om folk tog och kollade upp vad Ipredator egentligen är för någonting så kanske ett och annat skulle klarna. Ipredator är inget annat än ett vanligt VPN. Åtminstone enligt den information jag har lyckats forska fram. Utan att bli allt för teknisk så innebär detta att noderna i nätet talar med varandra krypterat. Det man kan gissa att Ipredator tänker sig att göra är att etablera krypterade punkt till punkt förbindelser mellan dess kunder och de centrala Ipredator-servrarna.

Ipredator ger sedan varje nod en “annan” ip-adress. När noderna sedan börjar skicka och ta emot data för att göra olika saker kommer all trafik att passera Ipredator som måste förmedla kommunikationen mellan noderna och internet. Detta är åtminstone min kvalificerade analys av hur det kommer att fungera. Och då Ipredator inte loggar ett smack så finns ingen chans att ta reda på vem som ligger bakom en specifik ip-adress som kommer från Ipredator.

Så lägg nu ihop kryptering, massor av bandbredd och några hundratusen användare som alla skall tränga sig igenom Ipredator. Det kommer att kräva hårdvara. Det kommer att kräva mycket hårdvara och den kommer att kosta mycket pengar. Nu har jag förstått att de hyrt in sig hos en redan existerande leverantör och på så sätt slipper hyra datorhallar och köpa hårdvara. Men de lär ju inte bli bjudna på tjänsten.

Om folk skaffade sig den lilla kunskapen så kanske de förstod varför 40-50kr/månad är billigt för den här typen av tjänst. Det man istället borde diskutera är ju hur smart det är att använda sig av PPTP/VPN och BitTorrent. För det är ju trots allt så den här tjänsten har lanserats; fortsätt ladda Torrents anonymt.

Hela idén med BitTorrent är ju P2P, alltså många till många kommunikation för att distribuera nätverkslasten över massor med noder. Ipredator är ju egentligen dess raka motsats med PPTP som är punkt till punkt och all trafik måste passera en central nod. Ett decentraliserat protokoll tunnlat i ett centraliserat protokoll. Vilken strålande idé.

Men tjänsten är inte igång ännu. Jag har långt ifrån alla fakta om hur det är tänkt att fungera rent tekniskt. Och jag kan ju faktiskt ha missat något uppenbart eller så saknar jag någon grundläggande baskunskap. Men för stunden blir mitt tips att det kommer att finnas rätt många missnöjda användare och att det kommer att gå åt pipan för Ipredator. Decentraliserade anonymiseringstjänster kommer dock att dyka upp, var så säkra…

Och till sist, piratrörelsen och TPB må dela viss ideologi men det är ändå två vitt skilda saker. Men å andra sidan spelar det nog ingen roll för den skara läsare Aftonbladet vänder sig till.

Många av de jag känner hävdar att det inte finns någon anledning att äga film. Och det är väl en synpunkt jag delar, numera. Jag delar dock inte den åsikt som oftast ligger bakom detta. Det brukar hävdas att man i stort sett aldrig ser om en film. I % räknat kan jag väl hålla med om det också. Eftersom man blir överöst med så mycket Hollywooddynga att man knappt tror att film är något annat än smattrande kulsprutor och lyckliga slut. Då vill man helst inte förlänga lidandet med att se om skiten.

Jag skulle dock vilja hävda att om man inte har behovet av att se om filmer så tittar man helt enkelt på fel filmer. Idag kände jag plötsligt ett enda långt begär efter att se om världens bästa film. Tyvärr kunde jag inte uppfylla denna önskan då min son knappast skulle tycka att 3 timmar konst var en bra idé. Jag vet inte om det var regnet och den allmänt gråa atmosfären som fick mig att plötsligt börja längta igen.

Jag har nämligen varit rädd för att se om den här filmen. Inte rädd för att den är obehaglig på något sätt, nej rädd för att den skall vara sämre den här gången. Ibland känner jag som Fred Madison i Lost Highway:

Fred: I like to remember things my own way.

Police: What do you mean by that?

Fred: How I remember them, not necessarily the way they happened.

Man vill ju inte att en film som är den bästa som någonsin gjorts skall förminskas bara p.g.a. min sinnesstämning var på ett visst sätt den dagen och minnet spelar mig ett spratt. Men jag tror att risken är minimal. Jag har åtminstone bestämt mig nu, jag kommer att se den igen innan semestern är slut. Den kräver dock, tystnad, tid och sinnesro så jag får välja min tidpunkt.

Och för er som inte redan sett på illustrationen eller ändå förstått vad jag pratar om så är det självklart Stalker av Andrei Tarkovsky från 1979 jag pratar om. Förra gången jag såg den blev jag lycklig och deprimerad på samma gång. Lycklig över att ha fått ta del av något helt obegripligt fantastiskt. Att en så abstrakt upplevelse kunde beröra mig så djupt var jag inte medveten om. Deprimerad för att mitt filmintresse fick sig en rejäl törn.

Jag ville inte se en enda film på flera veckor. Det kändes liksom meningslöst eftersom något rimligen aldrig skulle kunna bli lika bra, eller ens vara värdig i jämförelse. Och hittills har jag faktiskt inte kunnat se någonting som tenderar att nå Stalkers höjder. Inte ens något av Andrei Tarkovskys andra verk är i närheten, även om jag avgudar det mesta han gjort. Till sist bjuder jag på världens bästa scen ur världens bästa film: